Artikel,Grovt fornlämningsbrott av internationell betydelse i Västergötland författare Morgan Nilsson

Grovt fornlämningsbrott av internationell betydelse i Västergötland

Varför skyddades inte fornlämningen kungsgården från skadegörelse?

Den frågan kan man med fog ställa sig.

Varför agerade inte Länsstyrelsen (Lst)när fornlämningen skadades? Det har gått två och ett halvt år sedan det grävdes olovligt i den kända borgruinen på Kinnekulle i Skaraborg. Redan från början våren 2020, informerades Länsstyrelsen av vittnen. Trots påstötningar från vittnen, verkade inte Lst tagit informationen på allvar från början. Men vittnen uppfattade även att det verkade som om Lst helt enkelt inte gjorde sitt jobb.

 

Kungsgården och den kungliga historien i Sverige

En av Västergötland, och vårt lands mest intressanta fornlämningar är resterna efter borgen/kungsgården. Platsen ligger i norra delan av Skaraborg. Enligt gamla sägner ska flera forntida kungar bott på borgen. Mest känd är Sveriges förste kristne kung, Olof Skötkonung. Olof döptes av engelsk biskop vid Husaby kyrka år 1008. Kungsgården ligger närledes kyrkan. Dock talar myten även om de äldre Sigurd Ring, Ragnar Lodbrok och Håkan Röde. Fornborgen/kungsgården är alltså en fornlämning som inte bara är av lokalt västgötskt, eller Västsvenskt intresse, utan en viktig plats för hela Sveriges historia. Borgen är troligen en av de platser som hade stor betydelse när det svenska riket tog form. Fornlämningen kan alltså även ses som en internationell fornlämning genom kopplingen till Olof Skötkonung. Olof Skötkonung hade många band till Europas storpolitik. Olof gifte bl.a. bort sin dotter Ingegerd med Jaroslav Vladimirovitj, sedermera storfuste av Kiev i dagens Ukraina. Dessutom hade Olof Skötkonung relationer till den engelska kungen.

 

Ännu kanske det finns arkeologiskt belagda rester av murar efter ett torn eller kastal, trots att fornlämningen är svår att se, så är platsen känd och lagskyddad sedan lång tid. Platsen är definitivt en fornlämning med dateringar ner till vikingatid, och äldre medeltid. För att bedöma vad som är sant eller inte i den rikliga mytbildningen krävs det att fornlämningen inte skadas än mer, utan att den kan undersökas vetenskapligt av arkeologer. Lika viktigt är det naturligtvis att fornlämningen bevaras, och lagskyddas så att den kan forskas på, men även fortsättningsvis besökas av framtida generationer.

 

Vittnen

Det har gått över två och ett halvt år sedan det uppdagades att borgruinen blivit brutalt utsatt för olovlig skadegörelse genom grävning med grävskopa i samband med byggnadsverksamhet. Enligt vittnen återfanns även en stenkross på platsen.

Från vittnen uppmärksammades länsstyrelsen i Västra Götaland flertalet gånger att åka till platsen, men enligt vittnen ledde det från början inte till några åtgärder från myndigheten. Dock låg en av vittnena på de berörda tjänstemännen att åka ut till borgen, att se till att stoppa den fortsatta skadegörelsen och låta dokumentera fornlämningen. Vittnena från allmänheten uppfattade i början att tjänstemännen på Lst verkade aningen "tafatta", stressade och undflyende.

 

Historieforum Västra Götaland agerade

Historieforum fick information av händelsen. Vi tog till oss all information, pratade med vittnen, och tog in foton från platsen. När preskriptionstiden för skadegörelsen på en av Sveriges viktigaste fornlämningar närmade sig efter två år gjorde Historieforum en polisanmälan.

Det något märkliga och uppseendeväckande var att, när Länsstyrelsen blev informerade om att Historieforum gjort polisanmälan, då först gjorde Länsstyrelsen i Västra Götaland en polisanmälan. Vad vi har förstått Länsstyrelsens arbetsuppgifter i sådana här ärenden, ska de från första stund göras polisanmälan av misstänkt fornlämningsbrott. Varför gjorde inte Länsstyrelsen Kulturmiljövård polisanmälan från dag ett?

Historieforum kan ha förståelse att Länsstyrelsens kulturmiljövård kan vara underbemannad, ha klena resurser och stor arbetsbörda. Men i det här fallet kan det vara än större och viktigare felaktigheter begågna. Det får polisanmälan avgöra. Det vi i alla fall konstatera med facit i hand, det är illa och allvarligt när en historieförening först gör en polisanmälan vid ett starkt misstänkt fornlämningsbrott.

 

Historieforum Västra Götaland har i sina stadgar inskrivna b.la. att, "fornlämningar i Västra Götaland, ska vårdas, skyddas och vårdas" mm.  Vi är sannolikt den enda ideella historieförening i hela Sverige, med dessa inskrivna stadgar.

Historieforum uppmanade Länsstyrelsen att ta myndighetens tillsyn av fornlämningar på största allvar. Att bevarandet och behövliga åtgärder får de resurser som behövs. Vad kan vara mer prioriterat än att en av Västergötlands och Sveriges mer betydelsefulla fornlämningar bevaras?

 

Media informerad

Av denna enormt viktiga händelse, tog Historieforum kontakt med all media i Västsverige, såsom tidningar, SVT och SR. Vi anser det är av yttersta viktiga vikt att sådan här händelse kommer ut till allmänheten, både lokalt, regionalt, men även på riksnivå.

Till vår förvåning fick vi "kalla handen" av samtliga medier. Av vissa nonchalant bemötande.

När samtliga fått god information och insyn av händelsen, blev svaren från en del såsom "goddag yxskaft". Men några svar var också, "vi måste höra med Länsstyrelsen". Naturligtvis ska journalistiken vara opartisk, men här kan man misstänka något annat. Alltihop verkar ytterst märkligt. Litar journalistiken helt och fullt på en myndighet?

Därför är denna artikel desto viktigare att få bli publicerad i tidningen Västgötabygden. Det viktigaste av allt är att händelsen, men även sanningen kommer våra medborgare och skattebetalare till del när statliga myndigheter är involverade.

 

Historieforum Västra Götaland anser det här är ytterst viktigt och allvarligt när vårt gemensamma kulturarv är utsatt och angrips medvetet.

Lika allvarligt är det när inte medier agerar, och tar det journalistiska samhällsuppdraget på allvar.

 

 

 

Morgan Nilsson, ordförande

Historieforum Västergötland. 12 okt. 2022

Artikel - vårt utsatta kulturarv

Artikel - kulturarv

Sveriges utsatta kulturarv och historia

Det sägs att, genom vår historia förstår vi både oss själva och andra i vårt samhälle. Det sägs också att, ett lands befolkning som inte har kunskap om sitt kulturarv, och som inte har historiekunskaper om densamma, det blir medborgare utan minnen. Eller som Historiker Helene Lööw citerade; "Historia är vårt förlängda minne, ett sätt att orientera oss i tillvaron och få kunskaper om oss själva som individer och som del av en större gemenskap och ett större sammanhang". Eller som Morris Berman, amerikansk Historiker citerade; "När det förflutna inte längre belyser framtiden, vandrar själen i mörker".

Det är tankeväckande citat, när vi tar oss tid att fundera över vår historia och vårt gemensamma kultarv i Sverige och Västra Götaland. Ämnet vår historia, kulturarv, och fornlämningar diskuteras, skrivs och är allt för sällan med i samhällsdebatten. Det är ett bekymmer vill jag påstå. Ämnet är alltjämt viktigt att lyfta, inte bara för det klena intresse och kunskap hos den breda befolkningen för vår historia och kulturarv. Det finns till och med de som hävdar att vi svenskar är ett historielöst folk.

Sanningen är att vårt kulturarv är hårt ansatt av flera orsaker, därav måste kunskap och information komma befokningen till del. Dels på grund av att det förstörs, och dels tas det bort alldeles för många fornlämningar vid exploatering. Vårt kulturav är även generellt sett i akut behov av fornvård samt ökat skydd. Vad gäller ökat lagskydd, kan det vara en åtgärd att skärpa Kulturmiljölagen.

Skador på Fornlämningar

Mer än var femte fornlämning skadas från skogsmaskiner vid markberedning. Det visar inventeringen från Skogsstyrelsen.

Statistik från Skogsstyrelsen de tre senaste åren, (2018-21) ser man en ökning 2019, men därefter en minskning 2021. Däremot är andelen grov skada högre 2021 än 2019.

Under 2021 var 27 procent skadade lämningar, och (påverkanskada). Norra, och södra Norrland samt Götaland ligger på normalskalig skadenivå när det gäller skada, och grova skador på 16 procent. Däremot har Svealand låg skadenivå, på 7 procent.

 Hälften av villkorsområdena är skadade

Över drygt hälften, 54 procent av villkorsområdena (skyddat område kring fornlämning) har skada eller grov skada från skogsbruket. Markberedningen är den enskilt största påverkansfaktorn för villkorsområden. Svealand och Götaland har hög andel skada, och grov skada av markberedning på drygt 35 procent.

Regering och Riksdag ansvarar för Länsstyrelserna

Frågor börjar ställas till ansvarig myndighet - Länsstyrelserna i landet. Som engagerad i branchen, följer jag utvecklingen med ökad oro. En del inom branchen diskuterar huruvida Lst sköter sitt uppdrag från Regering och Riksdag. En del hävdar att Kulturmiljölagen bör skärpas, och en del hävdar att det bör finnas mer "expertis" inom myndigheten. De menar alltså att det i vissa fall saknas personal med nödvändiga utbildningar och kompetenser. En annan sak som diskuteras är att Lst på många håll i landet underbemmanad.

Är det så illa som en del påstår, då menar jag att det är chefsansvar, och övergripande regering och riksdag som bär ansvaret. Det är vallår, vad vore inte bättre än att ställa ansvariga politiker inom region, och riksdagspartier till svars med denna viktiga och minst sagt aktuella samhällsfråga. Det hela handlar  vårt gemensamma kulturarv här och nu. Men även vill svenska folket ha ett hållbart framtida kulturarv? Historieforum anser att fornlämningarna ska få utökad fornvård, stärkt skydd, och ökat bevarande. För det krävs ökade ekonomiska resurser till kulturarvet.

Min personliga åsikt, erfarenhet, och som följer utvecklingen i Västra Götaland. Det är ingen positiv situation av kulturarvet och dess fornlämningar. Bilden och känslan man får är att Lst  ofta ger tillstånd till borttagande av lämningar ute i kommunerna. Om sanningen är sådan, är det en negativ åtgärd att utsätter vårt kvarvarande kulturarv än mer. Det sannolika aktiva borttagande av lämningarna för exploatering av byggen, det måste begränsas. Länsstyrelserna bör få mer utökad laglig rätt att neka borttagande av fornlämningar. Det kan inte vara försvarsbart att kommuner med fritidspolitiker ska ha slutordet vad gäller exploatering på fornlämningar. Det bör naturligtvis åligga expertisen av arkeologer och tillsynsmyndighet att bära ansvaret enligt lag.

Flertalet grova skador och fornlämningsbrott enbart under 2020-21

Har personligen varit involverad i flertalet ärenden endast under de två senaste åren. Det som jag kan nämna är bla några misstänkta fornlämningsbrott, ett grovt fornlämningsbrott i Skaraborg. Men även ett försök till att rädda det sista av ett - en gång stort och viktigt gravfält från järnålder att helt utrotas utav exploatering för en ny statsdel i Trollhättan.

Därutöver flertalet besök i fält utav misstänkta fornlämningsskador, efter körskador. De enbart i Västergötland under förra året. Personligen har jag fått mig tips och information att besöka och anmäla skador, grova skador, och fornlämningsbrott. Det har skett både i Sjuhäradsbygden, och Skaraborg senaste året. Historieforum är bekymrade över utvecklingen. Vi följer det hela, gör besök, fotobevis, och gör anmälningar, både till Lst och polisanmälningar.

Generellt i vårt län, är vårt kulturarv och lämningar i ett uselt skick. De är många gånger skadade, överväxta och helt avsaknad av fornvård. Därmed är våra lämningar än mer utsatta för skador och brott, när de inte syns i vegetationen. Således är alltför många lämningar i vårt län i akut behov av ökat skydd, och fornvård.

Historieforum - kulturarvets garant

Historieforum Västra Götaland är den enda västsvenska historieföreningen som arbetar aktivt med länets kulturarv och historia. I våra stadgar har vi bla. inskrivna att kulturarvet i Västra Götaland ska; Värnas, vårdas, och att "verka för att fornminnen skyddas och bevaras i regionen". Historieforum arbetar aktivt och ihärdigt med kontakter med myndigheter, arkeologer, museer, organisationer, och privatpersoner. Vi blir ständigt kontaktade av föreningar och privatpersoner som har frågor kring fornlämningar, som vill ha information  och kunskap om desamma.

Sverige är i behov av ett Kulturarvslyft

Historieforum anser att våra politiker måste börja ta vårt kulturarv på större allvar, med alla de utmaningar som krävs. De senaste 30 åren ser vi att vårt gemensamma kulturarv generellt sett blivit  allt sämre. Våra folkvalda måste satsa mer ekonomiska medel till vårt gemensamma kulturarv. Arkeologin, museum och länsstyrelser är i behov av mer medel. Det måste tillsättas mer personal hos Länsstyrelserna som jobbar ute i fält, där man med kommuners hjälp vårdar kulturarvet och våra fornlämningar. Vi kan alltså inte enbart ha arkeologer med kontorstjänster på Länsstyrelserna. Vi kan dessutom inte till stora delar hålla på med uppdragsarkeologi. Vi måste i större utsträckning erhålla forskningsarkeologi i Sverige.

 

Jag är övertygad att Svenska folket kräver ett väl bevarat och vårdat kulturarv. Ett kulturarv som är i gott skick, inte bara för oss här och nu. Ett befintligt skyddat och vårdat kulturarv för våra kommande generationer. Historieforum Västra Götaland anser att Sverige är i stort behov av ett kulturarvslyft.

Vi medborgare har makten över vår egna historia. Därmed är det noterbart; Vi ärver inte vår historia, vi lånar med stort ansvar till kommande generationer.

  Morgan Nilsson, Sexdrega

ordförande

Historieforum Västra Götaland

 

 

Besök och upplev Kinds kulturarv

Hej!
Har skrivit en sommarkrönika i Lokaltidningen STT (Svenljunga - Tranemo).
Den publiceras som följetong under sommaren varje vecka i tidningen.

Mvh Morgan Nilsson. ordförande